ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

tisdag 25 oktober 2011

Tisdag var allt en bra dag!

Bara av att bestämt att jag endast skulle iväg idag, fick mig att göra mer saker innan jag åkte än jag gjort de senaste dagarna. Det var ju kravlöst.

Glad att jag tog mig till Micaela, blev lite sent dit så tiden gick snabbt undan innan det var dags att åka på min ADHD-grupp. Där avtog mitt GO lite, så jag lyssnade istället för att prata så mycket. Väl hemma kom huvudvärken som ett brev på posten. Samma sak som varje måndag då jag kommer hem från psykologen.

Trots det ryckte jag upp mig och kvällen gick bra. Nu borde jag vara trött, men istället har hjärnan kalas. Nej då, ganska lugnt ändå men det har varit en del idag, så då kan jag inte somna nu istället. Men gör inget, jag myser i soffan så länge. Nyss hängde jag tvätten med, skulle strunta i det men tänkte att jag måste tvinga mig upp. Det är bara jag som kan förändra mig själv!

Nej, då tänker jag inte fortsätta med medicinen...





Jag håller på få en finne på hakan. Trivialt tänker säkert ni. Men inte jag... Jag har inte haft en finne i ansiktet i hela mitt liv, ärligt. Små pormaskar har jag väl haft, men inte finnar. Den har precis börjat komma märkte jag nu ikväll och gör skitont. Och ser den ut såhär då jag precis kände den, ja hur ska det då bli sen?


Kanske är det övergående, men annars så.. Vissa verkar få problem med acne av Concerta. Jag kommer isåfall vilja byta läkemedel. Dumt kanske någon tänker, om det hjälper min koncentration.. Men inte jag. Jag tycker redan att alla ser just mig då jag vistas bland människor (även om jag förstått nu, att det beror på att jag registrerar allt). Å andra sidan.. jag känner ju att jag missade en hel del av min tonår eftersom jag mådde så dåligt, så kanske jag får uppleva tonåren igen då. Fast tonårens baksida... Den som lever får se!

Inifrån Utanförskapet - Tips på föreläsning

Den 24/11 kan man gå på föreläsning här i Umeå, som handlar om Aspergers syndrom och ADHD. Åsa Gravander var 42 år då hon fick sin ADHD-diagnos, detta efter att levt sitt liv med känslan av utanförskap. Detta efter att hennes två söner fått sina diagnoser, då hon förstod att hon själv hade den. Stefan Widerlöf var 34 år då han fick diagnosen Asperger och förstod då varför han aldrig behövt vänner och varför han känt att han aldrig passat in. Här finns en artikel om Stefan från Aftonbladet.


En föreläsning om ADHD och Aspergers syndrom


Om du vill veta hur galet, ledsamt, kreativt och hoppfullt ett liv med ADHD och Asperger kan vara, lyssna då på författarna Åsa Gravander och Stefan Widerlöv som under en hel kväll delar med sig av sina erfarenheter. Det här är en kväll för alla och vi kan lova er en annorlunda upplevelse med både humor och värme, gråt och skratt.

Under fjorton år har Åsa och Stefan, rest runt i Sverige och föreläst för tusentals personer, överallt har mottagandet varit fantastiskt!

Så här beskriver Elizabeth Lundin, rektor i Köpings kommun föreläsningen.

"Jag har aldrig upplevt en så entydigt positiv utvärdering från min personal under min 30-åriga tjänstgöring. Det allmänna omdömet var: "mycket bra, spännande och stimulerande". "Att höra föreläsarna tala utifrån egna erfarenheter gav publiken starka känsloupplevelser. Samspelet fungerade perfekt. Dagen upplevdes som fartfylld och omtumlande".

Åsa och Stefan är båda författare, deras böcker kan beställas och köpas i samband med deras föreläsning.

Texten är kopierad från biljettplatsen.se där du också kan beställa biljetter. Det kostar 620 kr resp. 200 kr (anhöriga/personer med ADHD) exkl moms. Ett tips bara för den som är intresserad!

Är jag fin?

Nä, svarar lilla J. Hon står och kammar mitt hår just detta ögonblick. Så skönt då man klivit upp och kan sitta och ta det lugnt innan det är dags att göra frukost till barnen. När jag faktiskt klarar av att hålla mig vaken nu för tiden.

Idag ska jag hälsa på Micaela, äntligen! Jag har därför inte planerat in nåt annat idag. Ska inte duscha eller tvätta några byxor idag, inte posta något brev och tvätten ska jag strunta i. Det enda jag ska göra idag är att ta mig iväg. Och så får det vara, för jag kan ju inte bara träna på att fixa saker här hemma. Just det, kom på nu att jag måste ju vara på sjukhuset 14:30 på min ADHD-grupp. Två saker då. Ska sätta alarm på det nu.

God Morgon på er, Tisdag blir nog en bra dag, tror ni inte?