ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

tisdag 22 februari 2011

Dagens pyssel



Knåpade ihop en lampskärm medan lillan sov. Jag älskar tyget. 70-tal, fast utan det gula och med fint rosa istället. Den lyser nu vackert i vår hall och jag kommer le varje gång jag ser den för jag gjort den själv.

Terapi för själen!

Fy för magsjuka

N var slö  imorse,men eftersom hon inte hade kräkts på 3 dygn så kunde jag inte tro att det var magsjuka. Men rätt vad det var så spydde hon i soffan. Och resten av barnen är hemma för magsjukan bara går runt på dagis. Här har vi nu haft den 4 gånger på några veckor. Lillan 2 gånger och nu N 2 gånger. Stora H fick börja styra upp lite frukost medan jag torkade spya. Jag tipsade även dagis om att det kan ju vara bra att tvätta händerna innan frukost. Kan ju inte bara va vi föräldrar som ska ta vårt ansvar för att minska smittspridning.

Jag fick sms av Catta, som skulle besöka mig. Konstigt nog ville hon inte bli bjuden på kräksjuka. Istället blev dagen till filmmys.


Drömmar

Jag vaknade några gånger inatt. Så då är allt som det ska. Propavan ska hjälpa mot det men jag vaknar ändå. Dock minskar det något. Men för att inte va in-i-döden-trött dagen efter tar jag inget annat eller mer än 1 propavan.


Inatt då jag var vaken tänkte jag mycket. På trevliga saker. Som en massa saker jag skulle vilja göra.

Jag drömmer om Italien, ett hus på en vingård, eller ett bageri med café i Grekland. Eller varför inte ett café under sommaren i min hemby? Jag drömmer om att skriva en bok. Eller skriva låtar och sjunga ut med innerlig lust. Att lära mig spela gitarr, men denna gång ordentligt. Jag drömmer om en häst som jag kan galoppera med i gryningen på en äng. Jag drömmer mig bort till fjället och att vandra där i goda vänners lag. Att plocka kantareller, blåbär, lingon och hjortron. Att safta och sylta. Jag drömmer om värme och sol och sanden mellan tårna på en strand i Thailand.

Vissa drömmar lättare att förverkliga än andra. Men när man är depressiv kommer man ofta inte ens till tanken. Nu har jag kommit till tanken. Vissa enklare att förverkliga än andra. För vissa behövs pengar, något man måste jobba för. Att jobba är en tråkig vuxensak. Något som jag, som har svårt att se överblick över än längre tid, har svårt att motivera mig till. Att livet ska levas likadant, samma dag, tills man dör gjorde mig än mer depressiv. Men man får börja med det lilla. Att drömma sig bort och börja må bättre. Så jag närmar mig. Med babysteg.

God Morgon!