ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

fredag 25 februari 2011

Fredagsmys

Oj, vad trött jag var i eftermiddag. Jag blir alltid trött i huvudet efter att varit hos psykologen. Sen har det ändå varit en ganska lugn dag. Men jag ville mer än jag orkade. Vara sugen på tacos och besök, men orkade inte åka och handla och tanken på fler röster i huset kändes jobbigt. Så M åkte och tog med sig lillan. De stora barnen var uppe och lekte under hela tiden han var borta.

Så när kl slog 18 så var svågern med dotter här och åt med oss, eftersom jag åter kände att jag orkade prata med någon och engagera hjärncellerna lite. Men visst är det tråkigt då man ändå har viljan, men inte orken. Och nu är jag ändå "bara" hemma. Men nu är det helg. Och nu ska analyserna kring livet och dess tråkighet inte finnas. Det får återtas på måndag igen då jag har fått ett återbesök hos Dr Psyk.

Tre kusiner och ett rosa Nintendo-DS är väldigt intressant.

Efter middagen låg lillan i sängen med mig och åt välling. Sen låg vi kvar och gosade ett tag. Varje gång jag lyfte huvudet drog hon det tillbaka mot sitt med armarna hårt kring min hals. Jag passade på att bli kramad och känna kärleken från en ettåring till sin mamma!

Sen avnjöts frukt och marsmallows i chokladfondue så jag blev kräkmätt. En favort i repris som jag fick på Östermalm förra fredagen. Helgen har börjat bra ändå trots allt. Nu blir det skräckfilm med handling i Borgvattnet!

Gammal tant

Jag agerar tant idag. Jag har fruktansvärt ont i ryggen och har dessutom köpt en dosett. Den var åtminstone ljusblå.Och jag kom fram till att värre än att glömma sin medicin, är om jag glömmer att jag tagit den och tar den igen...

Idag var M med till min psykolog. Kan vara bra med en tredje part. Hon berättade lite allmänt och sen frågade hon både mig och M lite saker. Och pratade om belastningen på vår familj som min ohälsa medför. Och hur ensam man som sjuk kan känna sig. Men även som anhörig. Och att det är svårt att dela ensamheten då den beror på olika faktorer som kan vara svårt att mötas i. Och M kunde berätta lite om hur han känner det. Och tack till vår svägerska som agerade barnvakt!

Annars fick jag hämta lillan på dagis igår för hon hade diarré. Jag blev så less. Och de andra två fick ju inte heller vara kvar för vi kan ju smitta. Jag pratade med många av fröknarna och informerade att smittan redan finns på alla ytor där barn kladdat. Och en fröken trodde det smittade via andningsluften. Jag berättade att man isåfall måste stå i närheten av nån som kräks och att det är en kontaktsmitta. Och att jag inte tror lillan är magsjuk längre utan att magen bara blivit känslig sen hon var sjuk. Hon har inte haft magsjuka i tre veckor...

Så igår köpte jag lactobaciller, 200:- för en flaska på 10 ml. Sen har jag spritat varenda handtag, lysknapp, tangentbord och yta som dagligen pillar på i huset. Men jag fick iallafall höra av H att de nu börjat tvätta händerna INNAN måltiderna på dagis. Det går framåt!

Igår på dagen flödade inspirationen, så jag gjorde en islykta som fryst klart lagom till kvällen och den blev väldigt mysig. Med granris, kottar, pinnar och blåbär.


Griniga barn

Och trötta föräldrar är ingen bra kombination. Lillan som skriker om nätterna men blir arg då man går in för att trösta. Lika arg som hon blir då man går ut. Att ändå inte ge vika, för man tycker barnen ska sova i sin egen säng. För det är viktigt för mig att de är trygga, trygga i sig själva. Och jag, som inatt bara inte vill va med. Och som känner igen beteendet i mig själv. Att vilja allt, men ingenting på samma gång. Om frustrationen när nån tar i mig. Och ilskan när nån struntar i mig. Trots att är jag nåt som kallas vuxen. Inatt är jag ensam. Trots att någon ligger bredvid.