ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

tisdag 12 april 2011

En ovanlig tisdag

Denna tisdag var inte som alla andra tisdagar. Först imorse så beställde H pannkakor helt plötsligt. Och varför inte, det är klart ungen ska få pannkaka. Och det var riktigt roligt att se hur glada de blev över det. Sen jag åkte och hälsade på en bekant som jag inte träffat på några år. Men det var inget knussel där inte, en lättsam stämning och även här inga fåniga masker och charader. Trots att vi inte setts på länge. Det tycker jag är bra, annars blir jag snabbt tokless på det torra och tråkiga. Det kommer hälsas på där fler gånger!

Innan det var jag imorse ner på stan för återbesök hos optikern och nu är jag godkänd för att använda linser. Tur det, så jag slipper ha mina hemska glasögon som jag heller aldrig använder för jag är för fåfäng i just det avseendet. Jag vet, sjukt att man hellre är utan glasögon och ser dåligt än pga att man tycker man passar så dåligt i glasögon.  Men medicinen gör att jag blir så torr i ögonen, vilket gör att jag ser lite dåligt och även att linserna knappt går att ta ur. Igår satt ena linsen som en sugpropp på ögat och jag höll på slita av mig håret innan jag fick ut den. Och det gör jävligt ont att försöka tå ur något i ögonen som suger sig fast. Bilen gick galet bra ner till stan, jag blir exalterad varje gång jag sätter mig i den och gasar iväg. Nu kan jag ta mig var jag vill, när jag vill och det är för mig oerhört viktigt. Att känna att jag kan det eftersom små hinder, som att kunna ta sig iväg, för mig blir ett stort hinder och jag isolerar mig hemma.

Men nu blev resten av eftermiddagen "sitta-på-arslet-och-ta-det-lugnt"-stund. Blev helt slut, kanske för jag suttit så länge och pratat med någon eller så är det en sån dag bara. Kanske får M hämta på dagis efter jobbet, för jag vet inte om jag orkar det. Jag ska hursomhelst agera tant nu och sätta mig och virka, medan jag fortfarande är inne i virkar-perioden. Har fortfarande en mössa som M väntat på länge nu. Men först ska jag virka en knallrosa åt honom. Ja, så får det bli...