ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

måndag 12 december 2011

ADHDHJÄRNAN, RAS, DOPAMIN och MEDICIN

På en av träffarna i min Psykoedukativa grupp för ADHD, så var en överläkare från kliniken där och pratade om ADHD, hur hjärnan mest troligt påverkas av ADHD och vad medicinering gör för att ställa "allt" tillrätta för att få rätt funktion i hjärnan. Det är den bästa förklaringen jag fått någon gång på hur det fungerar i hjärnan vid ADHD och vad medicinen egentligen gör även om jag vetat i stora drag innan. Jag baserar det jag skrivit nedanför på vad läkaren sa och har själv kollat upp genom att läst, men länkar därför inte till någon källa. Jag har gjort bilderna själv i Paint, så det är amatörmässigt gjort av mig. Men jag är nöjd, de visar bra vad jag vill förklara.


ADHD

I hjärnstammen regleras hjärnans vakenhetsgrad genom att skicka impulser genom nervtrådar till hjärnan så att det produceras Dopamin. Hos människor med ADHD är det en störning i energicentralen som gör att det inte skickas tillräckligt mycket impulser till receptorerna och därmed produceras för lite Dopamin (och även nor-adrenalin). Dopamin är det signalämne som reglerar vakenhet och vila, dygnsrytmen. Om energicentralen helt upphör att fungera hamnar människan i medvetslöshet.


KLICKA PÅ BILDEN


Det finns olika sätt att öka vår producering av Dopamin genom lustfyllda saker. Vid ADHD är det hyperaktiviteten som kompenserar att hjärnan är konstant trött genom att röra på sig mycket, prata fort och högt bl.a. för att öka Dopaminhalten så hjärnan klarar av att hålla sig vaken. Impulsivitet, som kommer med i större grad vid hög hyperaktivitet, kan tänkas vara hjärnan som hittar  på saker, för att hålla sig vaken utan att den funderat igenom konsekvensen av handlingen. Och för att hjärnan söker lustfyllda saker för att öka Dopaminhalten.


Vid för lite Dopamin blir man Ouppmärksam och får en känsla av Olust (ingen motivation bl.a.). Vi kan vilja göra saker, men vi är för trötta eller förmår oss helt enkelt inte att göra det. Vid ADD fungerar inte kompensationen med hyperaktivering vilket leder till att hjärnan inte blir mer vaken och det blir svårt att ta sig för något, man har låg energi och stor uppmärksamhetsbrist. Ren ADD är egentligen endast Uppmärksamhetsstörning och då har man inte ens har en inre hyperaktivitet. För då har man också H:et, även fast det inte syns. Det är vanligast med en kombination och framförallt flickor har kombinationen mer åt ADD-hållet medan pojkar oftast har kombinationen mer åt det hyperaktiva hållet.


Bristen på Dopamin gör alltså att aktivitetsnivån inte regleras som den ska. Att även om man är hyperaktiv och verkar ha mycket energi är egentligen hjärnan trött och det är svårt att tillgodogöra sig de resurser man har. Det betyder också att hjärnan, trots att den är trött kan ha väldigt svårt att vila. Därför blir den inte heller pigg, trots vila. Fast vissa kan ibland eller också ofta ha kört slut på hjärnan under dagen och man däckar då man lägger sig. Att man trots vila inte blir pigg, gör att människor med ADHD går omkring och är konstant trötta. Det gäller främst vid ADD att man känner av tröttheten mer, eftersom den inte kompenseras av hyperaktivitet. Och man blir underaktiv. Vid hyperaktivitet kan det istället vara svårt att känna när man verkligen är trött eftersom man bara kör på. Man kan växla mellan hyperaktivitet/hypoaktivitet, vilket främst kan ske över tid. Vissa kan vara hyperaktiva som yngre, men bara ha kvar inre rastlöshet som vuxen.


Ju mer lustfyllt något är desto mer Dopamin kan produceras, det är därför människor med ADHD kan göra något de tycker är roligt och dessutom kan göra det väldigt länge och tappa tid och rum. Medan något som är tråkigt inte alls går att göra, koncentrera eller fokusera sig på. Vilket för andra kan verka som att man är ointresserad, inte försöker, inte bryr sig i vissa situationer, eftersom de sett att man har resurserna inom andra saker. Men man "roar" sig bara och "struntar" i det man måste göra. Man kanske inte kan avgöra hur viktigt vissa saker är och ibland kanske man faktiskt inte klarar att bry sig, eftersom man hjärnan vill göra det som minskar Olustkänslan.


Alkohol, kaffe, socker och nikotin bl.a. ökar också Dopaminet. Dessa ämnen ökar överlag Dopaminet hos alla människor oftast, men det är mycket vanligt bland människor med ADHD och pga den känsliga hjärnan och bristen på Dopaminet fastnar vi lätt. Allt som kan öka vakenhetsgraden. Jag småäter ofta för att jag är så trött och jag snusar väldigt mycket och började då jag var 14 år att röka och snusa. Jag snusar hela dygnet eftersom jag inte kan sova om jag inte snusar, för jag blir lugn av snuset och slappnar av lite mer. Tyvärr med dessa ämnen i allmänhet så blir hjärnan vid för mycket användning tillslut beroende av det och då behövs det hela tiden för att det ska öka vakenhetsgraden.


Mediciner fungerar som ett sätt att väcka hjärnan och få bort känslan av Olust och Uppmärksamhetsbrist, samt att jämna ut aktivitetsnivån. Genom att väcka hjärnan minskar också hyperaktiviteten, eftersom hjärnan inte behöver kompenseras i samma grad. Medicin fungerar inte för alla och tar inte heller bort alla symtom. Men kombinerad med strategier för att hantera sitt handikapp kan livet bli helt förändrat. Det är lättare att ta till sig strategierna och använda sig av dem om man medicinerar. Det är patienten som känner om medicinen gör skillnad eller inte och ingen gräns finns för dosering. Det är väldigt individuellt vilken dos och hur många gånger per dag en medicin behöver tas.


KLICKA PÅ BILDEN


Den ökade känsligheten för stress, gör att det även vid till synes stressfria miljöer och aktiviteter, gör en ADHD-person stressad. Svårigheter att växla fokus, för många intryck och svårt att organisera intrycken gör att man blir splittrad. Det är svårt att utföra aktiviteter från början tillslut, bl.a. för det är svårt att planera och för att motivationen lätt tar slut och man hoppar vidare till nästa sak. Intrycken gör att om man t.ex. städar släpper och glömmer det man börjar med och går vidare till det man fick syn på. Tillslut har man kanske ställt till med mer röra än innan man började städa.


Stress påverkar hela kroppen och långvarig stress orsakar ofta tillslut Utmattningssyndrom/Utmattningsdepression. Stress definieras som något som uppkommer då en person saknar resurser och strategier att bemästra en situation. Vid ADHD, med dess ouppmärksamhet, oorganiserade och splittrade tillvägagångssätt är det många situationer som bidrar till att inte känna att man bemästrar situationen. Det ger adrenalin och noradrenalinpåslag vilket ger bl.a. ökad puls, svårigheter att varva ner, höjer blodtrycket, sömnsvårigheter och spänningar. Alla människor har nog någon gång känt sig stressade, känt att de haft svårt att hantera situationen och känt sig maktlösa. Ta den känslan, som för de flesta är övergående och sätt in den som en daglig faktor i ditt liv och hur du fungerar.

ADHD-hjärnan får arbeta flerdubbelt så hårt för att hinna med att tolka och utföra det som "normala" hjärnor gör, varje dag, år efter år. Det är förståeligt att hjärnan lätt arbetar ut sig och att stressen som medför fysiska symtom sliter. Vissa hittar dock egna strategier genom åren och har kanske lärt sig hantera och kompensera för sin ADHD. Kanske det fungerar ganska bra, men eftersom vuxenlivet kommer och kraven ökar faller allt. Differentialdiagnos vid Utmattningssyndrom är bl.a. ADHD, därför borde psykiatrin försöka fundera kring orsaker att vissa människor är utmattade och deprimerade. Ofta finns många tecken som missas. Läs om utmattningssyndrom här: Praktisk Medicin

Medicin, medicin, hur ska man veta...

Hur ska jag veta om jag har rätt medicin? Och rätt dos?
Jag har inte riktigt kunnat svara då min psykolog frågar mig vilken effekt jag har.
Inte riktigt ja, just det här och det där..

Provade två dagar att ta 54 mg på morgonen och 18 mg till lunch och det kändes mycket bättre. Hade två tabletter över, så därför provade jag. Jag orkade liksom igenom hela dagen bättre och på kvällen var jag lugnare och somnade bättre. När jag höjde till 36 mg + 18 mg till lunch tyckte jag först jag var speedad på kvällen, men det gick över efter några dagar. Men nu efter jag ökade själv två dagar, så märker jag att denna dos jag har fungerar sämre. Jag blir så rastlös då den går ur, mer rastlös än annars tycker jag.. eller är det för jag märker det mer eftersom det fungerar med medicinen? Jag äter, vickar på benet konstant, biter på naglarna, pillar, blir irriterad, trött och vill bara fräsa..

Det som märktes stor skillnad på de två dagarna var att jag fungerade även efter kl 14 på dagen.. Jag hämtade barnen, jag orkade byta sängkläder tillsammans med N som jag inte blev tokig på. Och det gjorde mig lycklig och henne också som springer runt, runt, runt och gör sattyg om kvällarna för att själv orka dagen ut men också blir överspeedad. OCH jag orkade bli tilltalad och orkade även prata efter middagen.

Men hur ska jag också veta om det är rätt medicin? Om jag måste byta sort? Jag sa att jag ville ha bättre effekt på morgonen och då tyckte läkaren jag skulle kliva upp ännu tidigare och ta medicinen.. Men det är ju inte heller någon mirakelmedicin.. Jag tror jag skulle behöva en korttidsverkande på morgonen. Oavsett om jag sover en hel natt, så är det väldigt svårt för mig att fungera på morgonen. Att ens vakna. Många är trötta på morgonen, men det är inte det. Mina barn har kunnat hoppa på mig, tänt alla lysen och kan ha ett helt världskrig omkring mig utan att jag vaknar. Och det är oavsett om jag sovit bra eller dåligt. Och det hörs ju att det inte fungerar med barn. Ja, det är väl bara att kliva upp det kan tyckas... Ja, om det bara fungerade så enkelt...

Just nu tycker jag det är drygt... Att jag får inte ta egna initiativ egentligen.. För då kan jag få medicindelning, för jag tar en narkotikaklassad medicin i högre dosering. Men ingenting händer heller om jag inte själv tar ett initiativ.. Jag önskar jag hade läkaren som föreläste i min grupp på sjukhuset. Där patienten var den som kände om det skulle höjas och när man hade rätt dos. Att man kunde behöva blanda korttids och depot. Att det skedde i samråd, men att patienten var den som avgjorde medicineringen och dess dos eftersom metylfenidat inte kommer i vissa doseringar, som de flesta andra mediciner utan är väldigt individuell hur man ska ta, hur mycket, när och vilken. Jag får väl höra imorgon. Men kan ju inte vara ärlig heller, känns det som för då överbrukar jag medicinen...

Ska jag bara gilla läget? Som jag alltid annars gjort. Men det vill jag inte, men jag vet inte hur jag ska göra. Kanske skulle jag haft en läkartid, funderade psykologen sist. Ja, kanske en läkare skulle kunna ta sig tid och träffa sin patient och själv diskutera denna narkotikaklassade medicin om man tillsammans ska uppnå bästa effekt... MEN det är läkarbrist. för många patienter, för lite läkare. Kanske om patienterna kunde ha tillgång till lite fler läkare, skulle patientantalet också minska.. För om medicineringen fungerar bra, kanske många som inte behöver annan hjälp (längre) behöva ta upp plats på psykiatrins mottagning.