Usch

Ikväll är ingen bra kväll. Jag har frusit hela dagen och ikväll känns kroppen helt konstig. Även om dagen varit bra så har hjärna funkat skit som vanligt. Jag glömde ta min medicin imorse och när jag kom på det halv tio så gjorde jag iordning frukost och tog medicinen. Trodde jag. jag var så less för jag för första dagen sen byte av medicin glömt. N jag kom in i köket kl 10:10 för att hämta mer mjölk så låg pillren på bänken. Jag hade alltså ändå inte tagit dom fastän jag trodde.

Sov 4,5 timme inatt. Men grejen är att jag brukar må bättre som jag sover lite. Bara det är nån natt. Annars blir det inte bra. Men matlusten varierar mer då så idag åt jag några dalta pinnar till lunch. Inte bra. Så ikväll efter en mikropaus i soffan under täcket, känns kroppen riktigt jävla knas. Jag tar nya tag imorrn istället.

Det finns dom som har det värre...

Jag kan aldrig tänka en tanke i sin renhet tror jag. Jag kan aldrig bara ta en kommentar som den är, än om det menas med välvilja. Med det sagt så betyder inte det att jag inte mottar den med glädje över välviljan i sig. Men jag tänker mycket. Jag tänker konstant. Med det menar jag att jag analyserar mycket och funderar mycket komplext kring det mesta. Ingen innebörd i det. Mer än att det får mig att inte kunna sova ofta. Och det beror inte på att jag gräver i negativa saker. Bara att jag inte har en off-knapp i min hjärna, kan jag känna.

Som ovan nämnda replik. Det är en mening som kan sägas just i välmening för man vill upplysa personen som den riktas till att se det positiva i sig själv och sin omgivning. Det är även en mening som kan sägas med negativ klang. "Hmpf, det finns nog allt dem som har det värre. Tro inte att du har någon rätt att klaga. Du som har så mycket. nej, minsanns, det finns barn i Afrika som svälter."

Det kan även sägas av en själv, kanske för man ser det som att ja livet är jobbigt ibland, men det finns dem som har det värre och med det har man en insikt om att man vet att det är en del av livet men det ordnar sig. Man kanske också säger det, för man tror det förväntas av just de människor som kanske kan anse att jag inte har rätt att klaga. Det är som att trycka ner sig själv. Därför en subjektiv känsla av misströst kan aldrig förminskas oavsett hur många i världen som svälter. Därför åt andra hållet, kan människor som utåt sett har det mycket svårt uppleva en stor livsglädje och förtröstan trots sin misär. Som sagt, allt är en subjektiv känsla trots att den objektiva meningen säger nåt annat.

Hittad på google.se

Dessutom tycker jag det sist kan ses som något som är något fult. Ska man vara glad att det finns dom som har det värre? Ska jag bli lyckligare av att frossa i andras människors olycka. Puh, tur det finns dom som har det värre, tur någon lider värre än mig. Jag önskar ingen annan människa olycka.

Men som sagt, det är bara funderingar. Kring allt komplext i en en mening. Med viljan att påminna mig själv om att det i en enda mening, kan innebo en oerhörd kraft. Både i negativ och positiv mening.

Feel free to agree or disagree!

Idag är en bra dag...

... och det genomsyrar hela min tillvaro. Det märker jag själv. Då tar jag det mesta med en klackspark, målar barnens naglar fast vi är sena och tar barnens tjafs som en "piece of cake". Dessutom tjafsas det mindre såna dagar. Barnen väljer kläder och jag känner lycka över att de får se ut hur de vill. Trots att äldsta dotterns kombo i vissas ögon kanske inte ses som en ögonfröjd. Men till mig säger hon"Visst är jag fin idag?" Och jag svarar "Ja, gumman, idag är du så väldigt fin!" Till klänning och tröja matchas ett par skrikrosa mjukisbyxor. En färgklick bland det tråkiga tycker vi!

Även fast vi är sena går vi i njutningstakt till dagis. Ute är det grått men det bekommer mig inte. På dagis pratar jag glatt med personalen. Tjuvkikar på lillan som sitter på samling som en stor tjej. Och det värmer i hjärtat och jag ler. Jag har inte borstat tänderna, inte håret och det är inte för att jag inte orkar. Det är för jag tar det med ro. Och för att jag dessa dagar är jag snygg, trots morgonfrilla, morgonandedräkt och smutsig tröja.

Natten fortsätter...

Och jag med den. Då kan tår pimpas och sen fotograferas. Jag småskrattar vid tanken på hur löjliga mina fötter ser ut. Som barnfötter. Men å andra sidan är barnfötter bland det mysigaste jag vet. Nu tänker jag slå igång "Big Bang Theory" och hoppas att sömnen kommer. Även om kvällen varit bra, måste den ändå få ett slut. Helst innan den övergår till dag. Och vad är då bättre än den enda dvd-boxen med serier som jag tyckt varit värt att lägga pengar på. Jag älskar Sheldon. Det är han som höjer serien mest. Undra varför...;)