ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

söndag 1 april 2012

Ibland blir man för trött för att ens orka bli trött!

Känner någon igen sig i den känslan? Har insett själv senaste veckan vad vissa saker beror på och det känns väldigt bra. Och jobbigt. Vad jag vet nu, som jag visserligen visste förut, är mitt behov av ramar. Av fakta, vilket jag mer förstått senaste veckan. I den allra minsta sak. Annars får jag panik inombords. Och kan stänga av. Annars exploderar ju hjärnan. Om jag kom till en annan person hem, skulle jag behöva vet att här gör man så här och så här. Även om jag bara ska vara där och hälsa på en timme. Jag känner mig jättedum. Men varför egentligen? Bara för att ingen tror att jag känner så. Att jag inte är dum i huvudet. Men det som är hos en person, är inte hos en annan. Ännu en anledning till varför jag är en kameleont. Jag läser in den andra personen. När jag hälsa på en bekant för några månader sen, var det lite jobbigt. Även om hon har add också. Jag skulle äta lunch där. Var vill dom att jag ska sitta, helt löjliga såna småsaker. Är lättare då det är flera, för då försvinner jag lite i blurret. Ja, vimsar bara känner jag. Orkar inte ens utveckla mer, kände jag nu. Mer än att jag behöver ramar i allt. I dom små sakerna. Den här veckan har jag blivit serverad fakta. Och jag kände att vad har vi gjort i ett år. Suttit här med alla öppna frågor, jag inte fattar nåt av. Som uppfattas som att jag inte vill prata om saker, då jag faktiskt inte fattar. Vilket jag inte vågat sagt riktigt, eftersom man ju "ska" gräva i sitt inre. Nä, nu drog det åt ett annat håll. Har iallafall fått en del resultat från min arbetsterapeut. Som väntat var jag sämre på dom delarna som hör till ADHD/ADD. Även andra saker som jag får höra om mer till veckan. Och så känner jag att jag imorgon äntligen kan förklara för min psykolog vad jag behöver. Att jag såklart tycker hon sett en massa saker rätt, men att jag känner att jag såklart inte kunnat svara för jag faktiskt inte förstår vad du frågar. Vilket jag som sagt tänkt på förut. Ändå har jag suttit där och försökt möta vad jag tror att hon också vill/som man ska svara på frågan som ställs. För att låtsas förstå. Ja och så började jag med ritalin idag. Hittills känns det bra. Och en vän var med hos läkaren som sa att fungerade inte det här provar vi vidare. Och fungerar inte det, kan vi prova licenspreparat även om det är aktuellt då och i sita hand. Så nu vet jag det. Jag kan tycka till om jag inte tycker det fungerar. För det kanske faktiskt är så att det inte fungerar tillräckligt bra. Precis som jag försökt säga. Så nu känner jag mig lugn. Nu vet jag ramarna inom det iallafall!