Fick sedan mellan hulkningarna veta att läraren sagt åt henne att gå och sätta sig och hon trodde det var kören som skulle sitta där. Men såg ingen annan ur kören. Inte förrän de kom invandrande förstod hon. Frågade henne sedan flera gånger om jag skulle följa henne upp, men hon ville inte. Så där satt vi och grät och jag trodde aldrig dom jäkla sångerna skulle ta slut. Jag var så ledsen att jag inte sett i allt stim att de från kören stod i korridoren på led.
Hon vägrade sen vara kvar i skolan. Pratade med en annan lärare och började gråta ännu mer. Hon försökte få henne att stanna lvar, men jag sa att hon får följa med mig hem. Hela dagen kommer vara förstörd och hon behöver inte vara här idag. Hon sa till H att den andra läraren såklart inte ville vara elak, att det var ju så svårt att hålla reda på alla barnen. Varför gick du inte upp, frågade hon. Jag sa att min dotter är väldigt försynt. Har någon sagt åt henne att hon skulle sitta där, så har dom sagt det och då är det så. Känner jag min dotter, som är fruktansvärt lik mig som lite, satt hon säkert och undrade vad hon gjort som inte fick lov att vara med och sjunga där uppe...
Fruktansvärt dåligt, de har 6-års och ettorna på fritids och det är inte alla som är med i kören, bara ett fåtal. Men de hade ingen koll. Självklart förstår jag att de inte ville vara elaka, men ändå, fruktansvärt dåligt. Och visst, jag var sen, men de verkar ibland inte ha så stor koll som sagt. På vägen hem i bilen sa H: "Jag tycker att de borde ha listor och skriva upp vilka som går på kören på måndagar och vilka som inte går..." Ja, ett bra tips till lärarna från en sexåring...
