Skickar ut barn i hopp om att något sånär lyckas ordna upp i röran i hemmet. Men trots att barn är ute lyckas de hitta sätt att smutsa ner ytterligare. Detta genom att springa in och ut med vattenkannor från sandlådan och gegga ner hela hallen och toaletten.
Sen till den minsta skitungen... Att försöka klä på en ettåring måste ske med finess. Det är som att försöka fånga en vildhäst. Man smyger låååångsamt för att sakta närma sig med lugnande förtroendeingivande ord. Tills man lyckas fånga henne för att dra på henne kläderna.
Men idag funkar det ändå. Jag gjorde bort surandet redan imorse och nu lyser solen till och med inom mig. Så nu ska jag städa upp för att sen dra ner på stan med min Lill-kompis H.
