Jag har sökt en kurs till hösten. Barn- och ungdomspsykiatri på 50%. Jag hoppas verkligen jag mår bättre då, vilket jag tror efter en sommar med förhoppningsvis sol och bad. Skulle väldigt gärna jobba på BUP då jag blivit friskare.
Nu ska vi snart på MIO och hämta en order. Jag hoppas det är mitt nya köksbord, men kan även vara soffborden. Kanske svänger vi in på Rusta också och köper tapeterna till fondväggen jag ska göra i köket. Bara det att jag måste göra det tråkiga förarbetet också... Ska peppa mig inför det! Men lite svårt att hitta tapeter som passar till ett svart-vitrutigt golv. Men strunt i det, nu tar vi tapeterna jag tycker ät fina. Jag är rätt exalterad inför att fixa upp det äckligt fula, gula och fettfläckiga köket.
söndag 20 mars 2011
Vaken
Såhär klarvaken efter att vaknat med världens ångest. Sen mina hypokondriska tankar, fy för dom. Ikväll har jag ett aortaanerysm som med 99% chans är mina sjuka tankar. Som tur är håller de sig borta ca 360 dagar per år numera. Det jag vet är dit jag överför min ångest som en typ av tvångstankar. Och antagligen har jag muskeleyckningar i magen av min sneda hållning. Och nu ligger jag och spänner mellangärdet till max.
Sen hörde jag nån som andades nere. Så jag tänkte, "jaha, fint nu får jag en psykos också". Sen efter ett tag av att sitta upp med en hjärtfrekvens på tusen vandrar en liten 3-åring in som den bästa medicinen. Som om hon visste att jag behövde det. La mig ner och höll om henne. Bättre piller kan man inte få, för ångesten försvann i samma ögonblick som jag gosade ner mig med henne. Hon vrider sig och vrider sig runt i sängen och jag frågar hur det är. "Det är bra" svarar hon med lite svajande R i farten och jag skrattar. Hon somnar om och jag hör att hon andas högre än en timmerbil dånar. Då vet jag att det var hon jag hört, bara det att jag har svårt att lokalisera ljud ibland. Hör även klockan ticka på toaletten, trots stängd dörr. Jag har känsliga öron, jag hör allt. Vissa dagar mer än andra.
Dock kommer jag inte somna om i första taget, då adrenalinet pumpar. Men medan jag lyssnar på min dotters andetag vet jag att allt är fint. Mina finaste är åter på plats och det är allt som betyder nåt!
Sen hörde jag nån som andades nere. Så jag tänkte, "jaha, fint nu får jag en psykos också". Sen efter ett tag av att sitta upp med en hjärtfrekvens på tusen vandrar en liten 3-åring in som den bästa medicinen. Som om hon visste att jag behövde det. La mig ner och höll om henne. Bättre piller kan man inte få, för ångesten försvann i samma ögonblick som jag gosade ner mig med henne. Hon vrider sig och vrider sig runt i sängen och jag frågar hur det är. "Det är bra" svarar hon med lite svajande R i farten och jag skrattar. Hon somnar om och jag hör att hon andas högre än en timmerbil dånar. Då vet jag att det var hon jag hört, bara det att jag har svårt att lokalisera ljud ibland. Hör även klockan ticka på toaletten, trots stängd dörr. Jag har känsliga öron, jag hör allt. Vissa dagar mer än andra.
Dock kommer jag inte somna om i första taget, då adrenalinet pumpar. Men medan jag lyssnar på min dotters andetag vet jag att allt är fint. Mina finaste är åter på plats och det är allt som betyder nåt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)