ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

ADHD/ADD - Det osynliga funktionshindret

onsdag 21 september 2011

Bloggen har vilat...

... Medvetet har jag låtit bli att skriva blogg. Och för orken inte funnits.

Senaste året har varit fruktansvärt jobbigt. Strategierna hade tagit slut och att konstant stå maktlös inför livet och dess tillhörande svårigheter, gick tillslut inte att vara i längre. Men idag åkte jag till sjukhuset, med grå himmel och avtagande regn. När jag steg ut lyste solen istället... Och jag kom ut med diagnosen ADD. Rättfärdigandet. Att få bekräftat känslan av att haft svårigheter och inte varit sjuk i huvudet. Att ha ett funktionshinder... Vilket jag alltid haft, men att äntligen hittat den saknade pusselbiten!

De senaste nätterna har jag drömt mardrömmar och jag trodde inte jag skulle få nån diagnos. Eller kanske var det för att värja mig om jag inte skulle få någon. Men jag hade tydligen inte behövt tvivla. Inte heller utredaren. För om den finns en skala på 1-10 över ouppmärksamhet och dåligt arbetsminne, så hade jag grova svårigheter. Jag låg på ca 8-9 ungefär. Hon visade en spalt med händerna och längst ner låg normalbefolkningen och vissa som ev är lite virriga kanske låg lite längre upp. Jag blev väldigt förvånad.. Däremot vet jag att jag alltid kört framåt på stenhård vilja och målmedvetenhet.. Men även med frustration över svett, blod och tårar som behövts för att ta sig framåt!

Däremot är jag, som jag alltid sagt till M, smart. Jag låg på medel och på vissa saker en bit över medel på det lilla IQ-testet jag gjorde. Psykologen påpekade en del strategier jag använde mig av på uppgifterna som att prata högt för mig själv.

Framåt väntar en läkartid ganska snabbt, så jag får göra de neurologiska testerna så jag äntligen kan få rätt medicinering!!! Och olika gruppterapier och arbetsminnesträningsgrupper att få plats i. Men allt tar sin tid... Och det känns mer okej att vänta på detta, än i ett 7 månaders vaakum tills idag.

Jag gissar att den närmaste tiden kommer jag skriva blogg och prata en hel del om mig själv och ADD/ADHD. Men just nu snurrar det runt alldeles för mycket för det.

Äntligen är pusselbiten på plats... Jag andas ut!