... och det genomsyrar hela min tillvaro. Det märker jag själv. Då tar jag det mesta med en klackspark, målar barnens naglar fast vi är sena och tar barnens tjafs som en "piece of cake". Dessutom tjafsas det mindre såna dagar. Barnen väljer kläder och jag känner lycka över att de får se ut hur de vill. Trots att äldsta dotterns kombo i vissas ögon kanske inte ses som en ögonfröjd. Men till mig säger hon"Visst är jag fin idag?" Och jag svarar "Ja, gumman, idag är du så väldigt fin!" Till klänning och tröja matchas ett par skrikrosa mjukisbyxor. En färgklick bland det tråkiga tycker vi!
Även fast vi är sena går vi i njutningstakt till dagis. Ute är det grått men det bekommer mig inte. På dagis pratar jag glatt med personalen. Tjuvkikar på lillan som sitter på samling som en stor tjej. Och det värmer i hjärtat och jag ler. Jag har inte borstat tänderna, inte håret och det är inte för att jag inte orkar. Det är för jag tar det med ro. Och för att jag dessa dagar är jag snygg, trots morgonfrilla, morgonandedräkt och smutsig tröja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar