Igår var jag ute på en krogrunda. En man som var nästintill dubbelt så gammal som mig med tillhörande, något yngre, man i sitt sällskap. Jag gillar pengar. Man kan ha roligt för pengar. Men innan kvällen var slut så var jag mer än någonsin säker på hur oattraktivt pengar kan vara. Och hur säkerligen många verkar kunna snärjas med pengar. Med prat om vad man äger för företag, med en fem-miljoners villa, med att bjuda på flashig champagne och diskreta förslag och medel för att med sina pengar kunna få sig något. Till senare, mer öppna förslag om jacuzzi, som denna människa såklaaart har i sin dyra villa. Men då det inte fungerar, använda omvänd psykologi för att spela på något som vanligtvis funkar på små barn. Vilket jag snabbt förklarade inte fungerar på mig.
Jag skrattade gott. Inte med dem, utan åt dem. Att jag skulle sälja mig för pengar på något sätt, skulle inte hända. Även om jag nu vore ensam och singel. Jag funderade över om de vill ha unga tjejer, eller om det är dom som är lättast att få omkull med sitt skryt. Och har man ingenting attraktivt överhuvudtaget, om det är pengarna man måste framhäva. Och dessa tjejer, för det måste ju fungera, eftersom dessa män fortsätter med det, vad får de ut av ett one-night-stand med välbärgade äldre män? Inte kan det vara pengar och är det så, så är det ännu mer förnedrande. Eller är det att vissa tänder främst på pengar. Pengakåta, som känner sig speciella för en stund, med den där svindyra champagnen? Jag vet inte, men jag måste faktiskt erkänna att det var en intressant upplevelse. Och med vinsten av att få studera en sorts människa jag inte kommit i närkontakt med förut. Med den tillfredsställelsen, där tankegångar kring detta varande, något jag tycker är väldigt roligt att göra, analysera, så slutade kvällen för mig. Med orden, att "vissa tjejer kanske det funkar att vifta med pengar framför, men jag finner det oerhört oattraktivt. It´s not my cup of the"... Och framförallt, i slutändan tog jag det mest som en förolämpning. Jag måste ju tolkats vara det mest lättfällda bytet på stället.
Sen åkte jag hem. Till värmen. Till min bebis, som sov i vår säng och gosade in näsan i den vackrasta, ärligaste och finaste kärleken av allt. Medan någon satt ensam i en fem-miljonersvilla i kylan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar