Tog medicinen 7:30 imorse. Lite sent, men var så trött så jag tog mig inte ur soffan. Sen efter jag lämnat barnen fick jag hur mycket som helst gjort, skillnaden från hur jag är utan medicin märks nu. Hur underbart det känns med den går inte att beskriva! Men nu sitter jag här. Känner att medicinen börjar gå ur och att jag inte kan ta tag i nåt. Det + att det hände en sak, ingen stor sak, men något som jag blev tvungen att ta beslut om. Det gjorde mig jättestressad eftersom det inte fanns i planeringen i mitt huvud. Trots att jag fick veta det igår, men hade glömt det. Följden blev ångest. Inte jättemycket, det känns mer som ett starkt obehag. Och besvikelse över att jag fastnat igen...
Att medicinen fungerar på morgonen gör att det blir värre då den går ur och jag går tillbaka att vara som jag är utan. Hela världen blev plötsligt kall och grå, från att varit mer varm och ombonad. Jag ska försöka göra de sakerna jag bestämt att jag skulle göra i eftermiddag. Men det som imorse kändes ganska enkelt känns nu som tusen grejer och oerhört tungt. Det är ingen rolig känsla, än mindre nu när jag vet hur det känns då hjärnan fungerar mer normalt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar