Inte en dag för tidigt inom psykiatrin...

Jag är nyss hemkommen från ADHD-mottagningen. Och det var längesedan jag kände den otroliga känslan som spritter runt i min mage just nu. För första gången sedan jag började ha kontakt med psykiatrin känner jag att någon tog sig tid att lyssna på mig. Och vet ni vad, de bekräftade massor som jag redan känt. De undrade varför jag var insatt på den medicin jag hade och tyckte jag gjort helt rätt som ifrågasatt det, eftersom jag inte är bipolär. Trots att jag berättade allt som hände i somras och hur jag reagerade. Och de förstod, de ansåg precis som jag att står man helt i vanmakt över situationer runtomkring så kommer helt naturligt efterdyningar. Jag ska omedelbart sluta med medicinen. Fattar ni, äntligen slipper jag proppa i mig mediciner jag inte behöver!

De tyckte att jag felbehandlats rakt igenom och ville att jag ska berätta detta för läkaren jag ska till nästa fredag, så att allt detta finns i min journal. De tyckte t.o.m. att jag borde få skadestånd. De sa att de fick säga att de tyckte att deras kollegor behandlat mig så fel, ord som för jävligt användes även. De ifrågasatte min tidigare terapi, att jag fått höra alla de saker jag fått höra av läkare, att jag inte utretts tidigare med tanke på de saker jag påpekat redan från början. Men det är väl allra oftast verkligheten för såna som mig, som senare visar sig ha en ADHD-diagnos. Nu börjar du kräva mer sa han, för du har haft rätt hela tiden. Men tyvärr är det så att läkare sitter i en maktsituation då människor i nöd kommer och litar på att den kunskap en psykiatriläkare har ska vara rätt och riktig. Extra farligt då de möter plikttrogna patienter som jag, som aldrig någonsin kräver något från någon annan och sväljer allt med hull och hår.

Så, det är inte en dag för tidigt att Västerbottens Landsting fått en egen ADHD-mottagning. Där människor äntligen kan få den hjälp de behöver, där de blir lyssnade till och slipper hamna mellan stolarna inom psykiatrin. Där ordentlig uppföljning, nummer att ringa vid frågor och bättre koll på patientens hela välmående får utrymme.

Jag lämnade rummet med orden att vi ses om tre veckor, då kommer jag gladeligen komma travandes in här för första gången!