Två och ett halvt dygn...

... har det gått sen äldsta dottern kräktes. Det var (äntligen) dags att gå på dagis igen. Barnen klädde sig och gick ut i väntan på mamma. N var lite lös i magen, men inte kunde det väl vara magsjuka. Igen. Men hon kom in efter en stund och behövde gå på toa. Nummer 2. Då kom misstanken om magsjuka åter. Tillslut kom det i trosorna och då skrek mamman rakt ut och svor och spottade. Då var misstanken inte längre en misstanke, utan ett faktum. Ska detta för i helvete aldrig ta slut. Jag kastar in handduken. Nu vill jag inte vara med längre. Den återkommer än vad vi gör, så nu låter jag fan magsjukan härja fritt. Kom igen då ditt helvetesvirus.. Är det här allt du kan?