Om man får tillåtelse att stänga en dörr, kan man öppna en annan!

Jag lärde mig aldrig multiplikationstabellen. Jag fick hemläxa att lära mig den många gånger. Träna extra. Kan den fortfarande inte, tror inte jag skulle kunna lära mig den heller. Och tycker inte heller att jag behöver det. Jo, 6x8 är 48. Det lärde jag mig för min kompis gjorde en viss klang i den och det rimmade. Hon försökte hjälpa mig att lära mig den också.

Jaha, kanske ni tänker, varför skriva en hel radda om multiplikationstabellen? Därför att det var något som jag fick träna på och aldrig lärde mig, vilket var bortkastad tid. Självklart, man kan ju inte ge upp och inte försöka lära sig något man har svårt för. Men jag har andra saker som jag istället lärt mig, fast jag bara inte gör det på "rätt" sätt. Genom att jag aldrig lärde mig multiplikationstabellen, så satt jag vid varje sån uppgift och skrev 8+8+8, osv. Därför är jag riktig bra på huvudräkning. Snabb, jag tycker det är roligt att skynda sig att räkna ut något så jag får slänga ur mig svaret innan nån annan hinner. Jag var heller inte jättebra på matte, men inte heller så dålig. Jag kämpade med den. Och det värsta som fanns, var att man var tvungen att beskriva hur man kom fram till svaret. Det var jobbigt, men jag gjorde det och det tog en himla plats för alla omvägar jag gjort innan jag kom i mål. Och dom försökte visa mig hur jag skulle räkna, hur man skulle räkna för att få fram samma svar. Men då förstår jag inte tyckte ju jag. Vad spelar det för roll om det är ett enklare sätt. För mig var det ju inte enklare. Och så knäpp en av mina lärare var då han inte kunde förklara varför man använde den modellen för att komma fram till svaret. Det var ju ologiskt, jag måste ju förstå varför. Jag kan inte trycka in en modell, bara för att så är det. För det var svaret jag fick. Så är det. Ja, men varför? Jag kan inte förstå annars.

Jag tar ofta omvägar innan jag är klar. Visst, i en del situationer tar ju det en oerhörd energi. Men jag tänker så här, att jag kanske hinner se andra saker ur andra perspektiv eftersom jag går mina omvägar. Och jag förlorade inget på att inte lära mig den där jäkla tabellen. Jag vann egenskapen att bli snabb på huvudräkning. Är det verkligen så viktigt alltid att alla ska göra saker på ett visst sätt? Det viktiga är väl om personen i fråga tycker att det är ett bra sätt. Helst om utkomsten är densamma. Kan man inte lägga den energin på någonting annat då. Och mitt sätt var bäst för mig och trots att matte var ett "hat-ämne", så var ju motivationen högre om jag fick göra på mitt sätt. Dom kanske tyckte att det var lite opraktiskt visserligen, eftersom jag var tvungen att ha ett kluddpapper så jag skulle rymmas med svaret sen i boken. Och för att jag ofta inte hade nåt papper och skrev på bordet istället och suddade. Skrev och suddade. Det var praktiskt tyckte jag, då det var klart suddade man och så var det nästa uppgift. Och jag slapp se det där kluddet som störde nästa tal.

Så, jag tycker att så länge man lär sig så spelar det ingen roll hur. Det ska inte behöva läras på det "rätta" sättet bara för att det ska vara så. Som sagt, en dörr som man får lov att stänga, ger utrymme att öppna en annan. Och då kanske utveckla en färdighet som blir stark, istället för att traggla med något som blir halvbra. Eller inte bra alls. Det kallas att vända något negativt till något positivt. Se möjligheten och ta vara på den. Min nyfikenhet är också ett exempel på något positivt som hjälpte mig i skolan. Jag ville var varför saker var som dom var. För viljan att förstå var det inte fel på. Förklarar du för mig varför det är så tills jag faktiskt förstått, så har jag lärt mig nåt. Så, min nyfikenhet gav mig MVG i samhällskunskap på gymnasiet. Jag ville veta, jag diskuterade och argumenterade. Det la min lärare stor vikt på. Mer vikt på, än om jag bara läste och levererade vad som stod. Precis som en lärare ska vara tycker jag. Det som antagligen var det tråkigaste ämnet av alla (förutom geografi), men blev då mycket roligare då jag fick lägga in det i ett mer levande scenario.

Många negativa saker kan ses ur en positiv synvinkel, bara man tillåts att lägga energi på rätt tyngdpunkt. Många saker blir inte negativt, förrän någon tillslut fått personen att tro att det är så, att dennes rätt är fel rätt. Uppmuntran att följa sin egen väg, för det är en styrka att se saker på andra sätt. Det är det som kallas kreativitet.

Så lägg det på minnet: Dom som tar dom krångligaste vägarna hinner se mer än dom som bara trampar på rakt fram.